Om det fortfarande är någon som orkar sig in på den här bloggen så förtjänar ni en eloge. Och ett avslutande inlägg. Vår era som resande team har nu nått sitt slut! Lite tidigt kan tyckas, det är ju inte riktigt sommar än. Men vi kände att det var bäst att sluta på topp. Vi har haft en sjukskrivning som har hängt med oss hela våren, min kära dubbelsängkamrat, så vi har under våren varit decimerade till tre vänner med en bil (med tillfälliga inhopp av goda vänner). Så att sluta nu kändes ganska lagom. Året har varit innehållsrikt på så många sätt. Man har lärt sig mycket mycket om sig själv, och inte bara de fina sidorna, utan man har fått se en del sidor av sig själv som man inte är jättestolt över. Men vi har fått formas av varandra och kommit rikare ur det hela. (oh, det lät fint minsann)Vi slutade med en brakresa till Horda för ett par helger sen, där vi fick bo i Augustas vackra stuga, ha en påsksamling för Horda skolas barn och umgås med härliga ungdomar och vänner. Efter det skildes vi åt, för att syssla med olika saker under återstoden av våren. Benjamin har åkt till Skottland, Elina har hängt en del på Cypern och i skåne, Anton jobbar på kontoret på TC, och själv har jag flyttat hem och vänt upp och ner på mitt rum för att senare vända det ner-och-upp igen, med resultatet att jag nu äntligen har plats för alla mina pryttlar (nästan). Helgen som just är gåen spenderade jag i vimmerby hos kära Kristina, och passade på att hälsa på i Katthult och Bullerbyn. Fint det! Och nu sitter jag här och bloggar för att slippa ta tag i det sista av städningen i rummet. Så det får jag sluta med. Nu tror jag inte det blir några mer inlägg här. Det är ju som sagt min reseteamsblogg, och det reseteamande året har tagit slut (återstår gör bara en avslutningsträff med alla teamare). Till alla mina trogna (och otrogna) läsare säger jag: tack och hej sejpastej. Kom ihåg att Jesus är det bästa!
